År 2019 firade vi 50-årigt jubileum av den första månlandningen då hela världen höll andan och vi hörde den där berömda meningen: ”ett litet steg för människan, ett gigantiskt kliv för mänskligheten”. Varför tar vi då upp månlandningen från Stadskupan? Många känner till hunden Laika som var den första levande varelsen att sändas upp i omloppsbanan. Men visste ni att även bin agerat astronauter, hela fyra gånger.
Rymdfärjan Columbia 1982
Den första gången, 1982, var det helt vanliga honungsbin tillsammans med fjärilar och husflugor som fick känna på livet i rymden. Syftet var att studera hur insekter förflyttar sig i tyngdlöshet.
De första dagarna kunde forskarna studera hur bina rörde sig i den tyngdlösa miljön. Insekterna förvarades i en låda med släta plastväggar. De få försök till flygning som bina gjorde resulterade i att de mest tumlade runt sin egen axel, utan märkbara vingslag. Forskarna kan inte utesluta att orsaken till detta var utmattning, eftersom bina inte lyckades få i sig den föda som de utfodrades med. Tanken var att de skulle få i sig en sockerlösning från ett teflonrör. Fjärilarna och flugorna lyckades få i sin denna föda men tyvärr inte bina. De fjorton bin som skickats upp svalt ihjäl.
Enligt forskarna var flugorna de som bäst kunde kontrollera sina flygningar, och sin kroppsorientering. Fjärilarna hade det svårare än flugorna medan bina alltså inte ha någon kontroll alls. Det som också visade sig intressant i denna studie var att fjärilar och flugor som fötts i tyngdlöshet hade lättare att röra sig i mikrograviditet genom att skjuta ifrån väggarna och glida fram utan att använda sina vingar. De vuxna fjärilarna och flugorna som fötts på jorden däremot, hade svårigheter att anpassa sig. De flaxade med vingarna och tumlade mest runt i lådan.
Rymdfärjan Discovery 1984
Nästa rymdfärd skulle fokusera på bins beteende, överlevnad och man ville även jämföra vaxkonstruktion skapad i rymden, med det bivax som skapats på jorden. På denna resa var inga andra insekter med, så forskarna kunde lägga allt fokus på bin. Av 3400 arbetsbin och en drottning var det 120 bin som dog under rymdfärden. Drottningen hade lyckats lägga 35 ägg, men av okänd anledning kläcktes inga av dessa. Bina byggde vaxkakor utan problem med skillnaden att storleken på cellerna var mindre, och tjockleken på väggarna större i rymden, jämfört med på jorden. Studien visade också att vinkeln på vaxkakornas celler varierade, vilket kan indikera att bina hade svårt att avgöra vad som var upp och vad som var ner i tyngdlöshet. Resultaten av forskningsstudien visade att bina hade förmåga att anpassade sig väl till tyngdlöshet, och att de klarade av att lära sig flyga från ett ställe till ett annat.
Rymdfärjan Columbia 2003
2003 genomfördes en 15 dagar lång studie som skulle studera snickarbin. Denna typ av bi gräver tunnlar i trä för att hysa sina ägg. Tyvärr gick denna studie förlorad när rymdfärjan explodera i atmosfären på vägen tillbaka till Columbia.
ISS Rymdstationen 2018
År 2018 fick bin för första gången känna på livet på en rymdstation. Under själva resan till rymdstationen hade de ännu inte kläckts, utan de skickades iväg i form av yngel. De lämnade cellen först när de anlänt till ISS rymdstationen för att sedan observeras under 30 dagar. Forskarna hade monterat en kamera i en låda som tog 30-sekunders filmklipp varje halvtimme tillsammans med stillbilder.
Dessa bilder jämfördes med bilder tagna på jorden, med exakt samma bisammansättning. Flygmönster, matning och beteenden jämfördes. Resultatet av studien har ännu inte publicerats men vi har förhoppningsvis anledning att återkomma om resultaten av denna studie.
Källor:
https://www.beeculture.com/bees-in-space/
https://www.spacestationexplorers.org/student-spotlight-high-school-girls-sent-live-bees-to-the-space-station/
Malin Goldkuhl
VD, Stadskupan Sverige