Värdet av bin

Staden breder ut sig                                                                                                 
Idag bor hälften av världen befolkning i städer, och det märks, inte minst i Göteborgsregionen som växt markant senaste åren. På 12 år har staden växt med 85 000 invånare och om 15 år beräknas vi vara ytterligare 115 000 göteborgare. Det finns stora visioner för Göteborg, och många är på väg att förverkligas, ta exempel som Centralområdet, nya Hisingsbron, Masthuggskajen, Västlänken och Älvstaden. Men trots stora satsningar hör vi inte sällan talas om bristen på bostäder. Människan som föredrar att bo i hus, alternativt lägenhet, vill gärna ha gott om plats för familjens medlemmar, sociala stunder och ibland även för hemmakontoret. Med över 580 000 invånare, en befolkningstillväxt på över 7000 personer på år, och nya infrastruktursatsningar är det lätt att räkna ut att det kommer innebära en utbredning av asfalt och betong. Pollinerare har inte riktigt lika högt ställda krav på sitt boende. De är nöjda om de får bo in sig i håligheter i våra trähus, i gamla träd eller springor. Därutöver behöver de parker, med blommor, där de kan hämta nektar och pollen. Men hur mycket tänker vi människor egentligen på stadens pollinerare när vi planerar för bostäder, simhallar och nya arenor? Att hitta ett sätt att leva i harmoni mellan djur och natur, kräver engagemang, kunskap och resurser. 

Var tredje tugga 
Bin är naturliga pollinerare och vi har dem att tacka för mycket av den mat vi äter. Pollinering är viktig för de flesta av våra grödor, för naturen, djuren och den mat vi äter. Bin och humlor står för en stor del av pollineringen, en ekosystemtjänst som vi tar för given. När bin hotas, hotas även pollineringen och matproduktionen. Det sägs ofta att var tredje tugga mat vi äter är beroende av bin. Att omsätta detta i exakt volym är inte helt enkelt, men enligt beräkningar som gjorts kommer ”35 procent av den globala skördeavkastningen från växter som är beroende av bin eller andra pollinerare” (Binas hemliga liv sid 156). Det har visat sig att en mångfald av pollinerare behövs, och för att få detta till stånd krävs det bra livsmiljöer som främjar deras överlevnad.

Göteborg, en bivänlig kommun
I Göteborg har det gjorts mycket för att skapa bra livsmiljöer för pollinerare. Naturskyddsföreningen har 2020 skrivit en rapport som syftar till att undersöka hur landets kommuner arbetar för att gynna pollinatörer. Rapporten visar att Göteborg Stad har en ambitiös plan, och redan kommit långt i detta arbete. De kommer på andra plats i undersökningen (rapport Sveriges bivänligaste kommun, naturskyddsföreningen 2020).
Göteborgs Stads har även formulerat sin ambition i ett miljö- och klimatprogram 2021–2030. Programmet fokuserar på tre områden: naturen, klimatet och människan. Enligt miljömålet ska ”Göteborg Stad senast 2030 ha tillräckligt arealer av naturtyper och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen” (sid 12 Göteborgs Stads miljö-och klimatprogram 2020-2030).
​
Stadskupan, en kugge i hjulet
Vi på Stadskupan fungerar som en kugge i hjulet och arbetar för att gynna biologisk mångfald i staden. Någon behöver finnas där för att se till att det finns ett rikt liv av pollinerare som kan flyga över grönområden och betong. Vi vill att fler ska ta på sig biodlarens glasögon genom vilka man kan se hur stadens lungor försvinner för att ge rum åt nya byggnader och vägar. Vi vill synliggöra detta, men också de satsningar Göteborg Stad som kommun idag gör. Vår vision är att verka för en stad som blomstrar av liv, en skönare stad, helt enkelt. Genom att samarbeta med oss bidrar du och ditt företag till att skapa en stad som inkluderar alla: djur, natur och människan.

Malin Goldkuhl

.